Ajajajaj

 

Jag känner hur jag förfaller. Tårna ramlar nästan av, ryggen värker, min sikt är skum och jag har svårt att minnas saker. Samtidigt var det trevligt att sitta som näst yngst vid "ungdomsbordet" på farfars födelsedag, det var bara Stefanié som var (tre månader) yngre. Förutom Johan och Robert var alla andra mellan 29 och 36. Och ingenting spännande händer heller, eller, nja, nu kan jag komma in på kvarnen när de har cp-21-års-gräns. Vuxna presenter blev det också, ljusstakar, verktyg ochh glasögon. Det är hårt att bli gammal och grå.


Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback