Om musik och tolkningsfrihet
De bästa tonerna är de som står ensamma och skiljer sig från resten på minsta möjliga nivå och ändå lyckas trycka in magen på en. Sofistikerad variation. Det lilla som betyder mycket. Jag har en ohälsosam förkärlek för dylika toner och informationsmättade bilder.
Exempel: 3.20 in i Krush med Stars eller vilken ruta som helst ur min redan sönderanalyserade men icke färdigbehandlade favorit City of Glass av Karasik & Mazzucchelli.
Jag tror att det jag gillar är möjligheten att göra sig själv delaktig, att man tar ett verk och gör det ens eget. Att söka sig igenom lager av självklarheter eller oviktigheter och hitta något nytt. Kanske hitta något som betyder något för en. Jag gillar tanken att allt kan betyda allt - det enda som krävs är att man vet vad man ska leta efter och känns sig trygg i sitt val att förhöja vissa detaljer och ignorera andra. Det är en lek som aldrig tar slut eller blir tråkig. Så länge man minns att ett slottstorn ibland bara är ett torn.
Exempel: 3.20 in i Krush med Stars eller vilken ruta som helst ur min redan sönderanalyserade men icke färdigbehandlade favorit City of Glass av Karasik & Mazzucchelli.
Jag tror att det jag gillar är möjligheten att göra sig själv delaktig, att man tar ett verk och gör det ens eget. Att söka sig igenom lager av självklarheter eller oviktigheter och hitta något nytt. Kanske hitta något som betyder något för en. Jag gillar tanken att allt kan betyda allt - det enda som krävs är att man vet vad man ska leta efter och känns sig trygg i sitt val att förhöja vissa detaljer och ignorera andra. Det är en lek som aldrig tar slut eller blir tråkig. Så länge man minns att ett slottstorn ibland bara är ett torn.
Kommentarer:
Postat av: Tristanenya
Very interesting & professional site.
Trackback