Your Window Into Madness

Plats: Bakismölla
Humör: Lite sliten och trött
Soundtrack: Gustav Mahler - Symphonie nr. 5 (dirigenten heter Anton Nanut. Väldigt, väldigt bra namn.)

I fredags var det alltså korridorsfest med taco- och tp-tema. Och rumsrunda. Alla skulle bjuda på en drink i sitt eget rum, och svårigthetsgraden gick från kallt rödvin med florsocker till sommarbål till gör-din-egna-jävla-drink-här-är-mitt-spritförråd-till-förfogande. Jag tyckte det verkade vara en bra idé att göra mojitos. Låt oss bara säga att ica västs myntautbud inte var särdeles övertygande. Men mitt rum var näst sist, så jag tror att de tidigare åtta rummens drinkar hade tagit udden av allas omdömen. H-anyway.

Vi har ju blivit av med en hel del ost i korridoren, en del vin och skinka också, så Uppsalahem ändrade alla andra i husets tillgång till vår våning som har tvättstugan. Men det verkar inte ha fungerat som det ska, för Carine såg hur någon kom ut ur köket med en massa grejer i armarna mitt i natten, när de flesta hade gått och lagt sig efter festen. Så nu är frågan hur vi göra, för det verkar som att det är en person som läste den extra litterturkursen som jag tog tidigare i höst. Vi har alltså ett namn också. Jävla as.

I alla fall. Igår kom Sofia och Steffi, och efter en rätt stadigt lunch på en indisk restaurang och lite småshopping begav vi oss hem till mig för att kläda oss i högtidsdräkt och ordnar. Det var nämligen den superhemliga ostkakeordens ostkakegille på kvällen. Låt oss bara säga att jag inte vill äta ostkaka på väldigt, väldigt länge. Och champagne klarar jag mig också utan ett tag. Men att inte koka äggen för länge är väldigt viktigt. Och jätte, jätteroligt.

Dagens nanoprognos: 2529 ord kvar...snark.