snark
| OWS | OES | ME |
| scathi (“harm, damage”) | skapi (“harm, damage”) | scathe, skathe (injury, wound) |
| skemta (“to amuse, entertain”) | skæmta (“to amuse, entertain”) | skenten (“to amuse, delight”) |
| ský (“cloud”) | sky (“cloud”) | sk?e (“sky, cloud”) |
| skinn (“skin, fur”) | skin (“skin, fur”) | scin(n) (“skin, fur”) |
| skúr (“Showers”) | sk?r (“showers”) | scoures (“showers”) |
Vill ni veta mer vet ni var jag finns. Det absolut störigaste är att jag inte kan hitta en del fonetiska symboler jag behöver. SNARK!
Nubörjardetnubörjardet!!
Humör: Det svider i ögonen, men jävligt på!
Soundtrack: Bright Eyes - First Day Of My Life (har äntligen återinförskaffat I'm Wide Awake It's Morning, orginalet försvann någonstans i Kalmars svarta hål)
Ikväll är det nedräkning till första november hemma hos Agnieszka. Jag är faktiskt riktigt peppad på att sätta i gång att skriva...få se hur länge det håller i sig, kanske känns lite annorlunda när man inser att 1667, eller vad det nu är, är rätt många ord att skriva om dagen.
Annars har vi fett med läxor! Ja, läxor, inte hem- eller inlämningsuppgifter.
Och jag ska köpa en dator, har jag bestämt. En MacBook tror jag. Har varit väldigt sugen väldigt länge, inte bara pga det här åäö-tjaffset. De är rätt dyra...och Johan skaffade precis en. Men jag vill!!
A Breeze from Above
Plats: Datasalen på SVC
Humör: Småirriterad, men glad över att det är helg
Soundtrack: Av någon anledning har jag fått Stairway to Heaven på hjärnan.
Av allt det som hänt sedan jag skrev sist är det största att Mike har fått jobb, på Starbreeze. Han åkte ju som sagt ned till den där konferensen (med öppen bar), pratade med folk (och blev bjuden på en hot chocolate martini, courtesy of Bill Gates) och blev erbjuden en intervju senare i veckan. Onsdag vid två gick han dit, torsdag runt elva ringde de och sa att han hade fått det. Det visade sig att han mer eller mindre var svaret på deras drömmar, de kunde inte fatta att det hade funnits en erfaren 'tools programmer' i Uppsala utan att de visste om det (de var tydligen i ganska desperat behov av en). Han fick en vecka 'ledigt' innan han började, så vi kunde åka och hälsa på alla i England innan alla veckor av blivande övertid (Starbreeze ska släppa ett spel i mars), så vi bokade biljetterna direkt och åkte iväg på söndagen. Eller My Day In Hell, som jag också kallar den.
Proppen hade kalas på lördagskvällen, närvarande var hon, jag, Kim & John och Steffi & Stefan. Efter en del förseningar *hrmm* (jag hade varit och kollat runt på stan med mor min, ätit sushi vid Odenplan (Gå dit och beställ en skål med soyabönor! Fruktansvärt gott!) och spanat in Pers nya lägenhet vid telefonplan, plus lite andra grejer, men jag var ändå inte värst!) och middag började vi spela det sanning och konsekvens-spel Proppen fått i present. Förvånansvärt nog valde så gott som alla sanning, jämt. Anyway, jag hade nog fått i mig en del vin, lite för mycket misstänker jag, redan innan vi gick igenom alla konsekvenskorten också. Ville man inte göra det fick man straffdricka fem klunkar, och flaskan hamnade lite väl ofta på mig tycker jag. Men det värsta var ändå när jag var tvungen att säga något elakt men sant om alla i rummet. Minns vad jag sa till de flesta, det var lite hår-kritik i stort sett, men inte alla...hoppas jag inte var för elak i alla fall.
Jag kom på den alldeles strålande idén att jag skulle sluta dricka runt halv tre, eftersom vår flygbuss skulle gå vid fyra söndag morgon (ie en och en halv timme senare), men på något vänster fortsatte jag bara att bli fullare och fullare ändå. Tog en taxi hem till Karlavägen och mötte Mike som precis hade gått upp, han lyckades manövrera mig till centralen och fixa biljetter och sätta mig på bussen. Sen somnade jag, så där charmigt med huvudet rakt bakåt och öppen mun (snarkade gjorde jag säkert också). Kom av flygbussen i Skavsta, spydde. Checkade in. Somnade på planet, i samma stil, vaknade strax innan landning, spydde. Blev hämtad av Mikes föräldrar vid Stanstead, skjutsad hem till deras hus i Londons sydöstra förorter, spydde. Sov hela dagen. They all love me anyway.
Då lovade jag såklart att aldrig flyga full/bakis igen. Det löftet höll jag ända tills vi åkte hem den fredagen, men då var (som tur är, vill jag nästan säga) Mike värre.
Annars är det återigen Kortfilmfestival i Uppsala (verkar vara många bra filmer i år) och nanowrimo. Skriv en roman i november du med!