Succé, men även Vaffaa...
Plats: Innanför regnet bredvid kaffebryggaren
Humör: Jämnmodig
Soundtrack: Högläsning ur nazist-bok. Som i "en bok om en nazist".
Min mors 60-års-kalas som jag och mina bröder fixade åt henne i fredags blev riktigt lyckat! Jag tror att sluträkningen av gäster hamnade på ungefär 55, vilket är 15-20 pers mer än vad vi hade räknat med. Men maten räckte OCH väckte stor beundran! Johan hade fixat fram några gamla veckotidningar från 60-talet som uppskattades av alla, och runt om i lägenheten stod gamla foton på mamma, LP-skivor från hennes gamla samling, och vi hängde upp tyg i 60-tals-stil och med tryck av gamla rockstjärnor, dukar och kläder i stort sett från den tiden, och till och med stenkulorna utanför vår port lindades in i gamla påslakan vi plockat upp från myrorna. Jag hann verkligen inte prata med alla som var där, men alla som lyckades haffa mig var vänliga nog att påpeka hur duktiga vi varit och vilken bra fest det var. Lite roligt, och tråkigt, var att en del av tanterna som var där inte köpte att Per och Johan också hade lagat mat, men ingen verkar ha blivit förolämpad av våra förklarande matskyltar. Typ "Fyllda paprikor - för den typiske 60-tals-svensken tycktes få saker så exotiska som att fylla mat med annan mat" eller "Tårta- på 60-talet var socker inte onyttigt, utan bara något man använde för att förhindra smöret från att flyta ut ur formarna. Lite misstänkte man att man själv riskerade att flyta ur form" eller "Färskpotatis - Före GI och Atkins såg 60-talsmänniskan färskpotatisen som beviset på att något kunde vara både gott och nyttigt" och så vidare och vidare. En del var mer fördummande än andra.
Vaffaa..då. Kvällen innan kalaset, när matlagningen var i full gång, hade lite ost hamnad på spisen och började ryka. Tidigare på dagen hade jag dessutom köpt några halstabletter för att jag "var sugen". Och nu är det så här: jag får aldrig ihållande hosta om jag inte antingen a) hostar av någon helt orelaterad anledning (som inte är sjukdomsrelaterad, t.ex. sätter något i halsen eller om det är rökigt) eller b) äter en halstablett när jag inte behöver. Personligen tror jag mest på att det var halstabletterna, de där satans jävlarna på vicks har säkert preparerat sin hemliga blandning med någon sorts smitta, men på festens morgon vaknade jag upp med en hosta som inte försvunnit än. Och det är så irriterande, för det var inte alls länge sedan jag var förkyld sist! (se tidigare gnällinlägg)
Men nu, alldeles precis nu, kom jag, Mike och hans föräldrar Dick och Steve hem från den grekiska krogen runt hörnet och bara läser. Allihopa. Och dricker en massa kaffe. Och faktiskt, te med honung.
Humör: Jämnmodig
Soundtrack: Högläsning ur nazist-bok. Som i "en bok om en nazist".
Min mors 60-års-kalas som jag och mina bröder fixade åt henne i fredags blev riktigt lyckat! Jag tror att sluträkningen av gäster hamnade på ungefär 55, vilket är 15-20 pers mer än vad vi hade räknat med. Men maten räckte OCH väckte stor beundran! Johan hade fixat fram några gamla veckotidningar från 60-talet som uppskattades av alla, och runt om i lägenheten stod gamla foton på mamma, LP-skivor från hennes gamla samling, och vi hängde upp tyg i 60-tals-stil och med tryck av gamla rockstjärnor, dukar och kläder i stort sett från den tiden, och till och med stenkulorna utanför vår port lindades in i gamla påslakan vi plockat upp från myrorna. Jag hann verkligen inte prata med alla som var där, men alla som lyckades haffa mig var vänliga nog att påpeka hur duktiga vi varit och vilken bra fest det var. Lite roligt, och tråkigt, var att en del av tanterna som var där inte köpte att Per och Johan också hade lagat mat, men ingen verkar ha blivit förolämpad av våra förklarande matskyltar. Typ "Fyllda paprikor - för den typiske 60-tals-svensken tycktes få saker så exotiska som att fylla mat med annan mat" eller "Tårta- på 60-talet var socker inte onyttigt, utan bara något man använde för att förhindra smöret från att flyta ut ur formarna. Lite misstänkte man att man själv riskerade att flyta ur form" eller "Färskpotatis - Före GI och Atkins såg 60-talsmänniskan färskpotatisen som beviset på att något kunde vara både gott och nyttigt" och så vidare och vidare. En del var mer fördummande än andra.
Vaffaa..då. Kvällen innan kalaset, när matlagningen var i full gång, hade lite ost hamnad på spisen och började ryka. Tidigare på dagen hade jag dessutom köpt några halstabletter för att jag "var sugen". Och nu är det så här: jag får aldrig ihållande hosta om jag inte antingen a) hostar av någon helt orelaterad anledning (som inte är sjukdomsrelaterad, t.ex. sätter något i halsen eller om det är rökigt) eller b) äter en halstablett när jag inte behöver. Personligen tror jag mest på att det var halstabletterna, de där satans jävlarna på vicks har säkert preparerat sin hemliga blandning med någon sorts smitta, men på festens morgon vaknade jag upp med en hosta som inte försvunnit än. Och det är så irriterande, för det var inte alls länge sedan jag var förkyld sist! (se tidigare gnällinlägg)
Men nu, alldeles precis nu, kom jag, Mike och hans föräldrar Dick och Steve hem från den grekiska krogen runt hörnet och bara läser. Allihopa. Och dricker en massa kaffe. Och faktiskt, te med honung.
Kommentarer:
Postat av: Teffani
Great site. Good info
Trackback