Your Window Into Madness

 Nu har jag varit sketaduktig och skickat in första översättningen med säker 47 minuter till godo, vilket jag mycket väl påpekade när jag mailade in den. Jag hoppas bara att min gamla a-uppsatshandledare inte har utvecklat en avsmak för bantering...

I alla fall (var bara tvungen att påpeka hur fantastisk jag är).

Imorgon kommer alla ritualer jag någonsin drömt om att äga rum. Och jag har de senaste veckorna odlat fram en craving för white russians, mest genom att se The Big Lebowski, sedan pratat om The Big Lebowski, för att höra att Siâns kompis skulle ha ett Big Lebowski-party. De hade hyrt en bowlinghall, och fixat fram skjortor och drack white russians. I wanna! Det kan väl inte vara så svårt, tänker jag, tre ingredienser liksom. Sen minns jag när jag och Anna skulle göra samma drink uppe på berget på landet, av sprit som bussföraren John köpt ut. Blä.

Pointless remeniscense over.