I did it my way
Nu har jag gjort vad jag har kunnat för julen. Ljusstaken är nedplockad från vinden och en krans till dörren har införskaffats (förhoppningsvis den sista krans jag behöver köpa EVER). Annars är jag så där grinig som jag bara blir när det känns som om jag inte pluggar tillräckligt. Det finns ju så många andra saker man skulle kunna göra. Som till exempel...
Well.
Mike är hemkommen från England. Han klev in genom dörren som ett barn efter tre påskägg. Mycket energi, helt enkelt.
Annars är gamla hederliga bloggblogg under avveckling. Det enda som återstår är fyra skivinlägg, eventuellt fyra allmänna inlägg, och så till sist en vidarebefordran. End of a glorious true story.
Kommentarer:
Postat av: Anders
Varför den sista kransen ever?
Postat av: Karin
Den här borde inte vissna. Och även om jag gillar de nybundna kransarna väldigt mycket, så känns det lite onödigt (och störigt) att köpa en ny varje år. Alltså blev det en kvistkrans som inte kommer vissna bort fullständigt.
Postat av: Karin
...märks det på min cirkelkommentar att jag är fruktansvärt trött?
Trackback