Your Window Into Madness

För en stund sedan tog jag mina första achievement-poäng i Call of Duty 4 när jag dödade (om ingen av mina ledsagare lyckades knäppa dem först) ett par ester på en båt. Jag kände mig både manlig och modig och tyckte att 'det här var väl inget'. Sen briefades jag inför nästa uppdrag, de sa 'let's move!', och jag la ner kontrollen. Stackars lilla Soap skulle inte överleva en minut i mina händer.

Jag ser det som ett personligt misslyckande att FPSer skrämmer mig. Men ta mig tusen om jag inte ska lyckas träna upp mig tillräckligt på det här så att jag kan delta i en online-match. Och få skiten sparkad ur mig, men ändå.

Jag har skrivit en språkspalt som är förvirrad, för privat, och möjigtvis osann. Inte helt olik bloggen alltså.