A portrait of the artist as a young woman

Problemet med stompfar (stump på engelska) är att den där skuggeffekten man ibland så gärna vill åt i, säg, ansikten väldigt lätt ser ut som smuts. Som i, varför har han så mycket smuts i ansiktet? Problemet tror jag delvis har att göra med att pappret är för vitt. Om man bara skulla gråa hela konkarongen först och sen skugga så skulle det nog kännas bättre. Men hur absurt låter inte det? Va? ORKA sota så mycket. (Och tänk om det blir dåligt! Då finns det ingen återvändo.)

Men sen, när man har stirrat sig blind på sin teckning och accepterat att det är så verkligheten ser ut - och hey, det ser ju inte helt tokigt ut - så gör man det gamla beprövade titta-på-bilden-i-spegeln-tricket för att upptäcka allt som ser lite konstigt ut. Varpå man givetvis inser att hela skiten är skev. Och det värsta är att jag nu tycker att även spegelbilden ser normal ut. Och jag tror inte att det går lika bra att vända den upp och ned.

Suck. Var var det konstnärer skapades nu igen?

Kommentarer:
Postat av: Sanna

Hans ansikte är smutsigt för att han är OND. Duh. Smutsen symbolerar hans söndertrasade själ, ju. ;)

2008-07-07 @ 14:49:47
Postat av: Karin

Äsch, om jag inte minns fel ska det vara stanken av lik och förruttnelse som ska symbolisera hans söndertrasad själ. =) Som jag inte kan känna.

2008-07-07 @ 17:12:16
Postat av: Sanna

Ja, men du kan ju inte rita stank (flugor och vågiga ränder á la Kalle Anka är fusk!) så då kan du lika gärna gå med smuts, och låtsas att du inte kan se det. ;)

2008-07-07 @ 21:30:14
Postat av: Sanna

"Gå med smuts..."



Fy, Sanna. Usch!

2008-07-07 @ 21:30:58

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback