Röd, orange, gul och grön
För den som har missat det gillar jag att sova. (Men tillåter mig ändå inte riktigt att göra det så länge som jag skulle vilja, ni vet: måste vara konstruktiv och allt det tjafset) Hellre sent än tidigt, som så många andra. Men så imorse, runt åttatiden sluddrade jag till Mike som gick omkring och morgonsjöng att jag kanske skulle följa med honom in till stan och ta en kaffe, kanske läsa lite hora Strindberg innan affärerna öppnade (le fix)...och han tyckte "okay, get up!". Som i "nu" (dvs "då").
Det är något särskilt med morgonen. Som en omotiverad gemenskap mellan människorna som tvingats upp, känslan av att leva ett liv som alla andra. Om inget annat så säger det väl något om hur illa mitt slackande har blivit, om att sitta upprätt och påklädd klockan nio, med en kopp kaffe framför mig och folk som faktiskt är på väg någonstans utanför fönstret får mig att uppleva en känsla av betydelse. Och flashbacks till tidigare tidiga mornar, på den tiden när jag inte gick i skolan och/eller pluggade. Luften och doften av morgonen. I do love the smell of early morning smell in the morning.
För fem år sedan gick vi omkring i ett höstigt Europa. Nu är dagarna som de var när vi hade kommit hem, när jag fortfarande hade ledigt och gick runt i Stockholm och tog kort med min systemkamera. Snart kommer dagarna att vara som de var i England när vi gick till the Pru tidigt om mornarna och räknade spyorna som tillkommit under natten. Det känns ibland som om det är den enda hösten jag verkligen upplevt, den enda som är värd att minnas i sin helhet. Hösten 2003.
Det är något särskilt med morgonen. Som en omotiverad gemenskap mellan människorna som tvingats upp, känslan av att leva ett liv som alla andra. Om inget annat så säger det väl något om hur illa mitt slackande har blivit, om att sitta upprätt och påklädd klockan nio, med en kopp kaffe framför mig och folk som faktiskt är på väg någonstans utanför fönstret får mig att uppleva en känsla av betydelse. Och flashbacks till tidigare tidiga mornar, på den tiden när jag inte gick i skolan och/eller pluggade. Luften och doften av morgonen. I do love the smell of early morning smell in the morning.
För fem år sedan gick vi omkring i ett höstigt Europa. Nu är dagarna som de var när vi hade kommit hem, när jag fortfarande hade ledigt och gick runt i Stockholm och tog kort med min systemkamera. Snart kommer dagarna att vara som de var i England när vi gick till the Pru tidigt om mornarna och räknade spyorna som tillkommit under natten. Det känns ibland som om det är den enda hösten jag verkligen upplevt, den enda som är värd att minnas i sin helhet. Hösten 2003.
Kommentarer:
Trackback